Jag testar allt

Ja, många är det som redan hunnit med denna glass, men jag tog lite tid på mig. Trots allt kostar ju Ben & Jerry's-bägarna ganska mycket.

Jag har hört och läst att den fått lite blandade recensioner; en del som löööövs it och en del som dissar den ganska hårt.

Det här är alltså en nyhet från Polarbröd.

"Sprakande gott med smak från förr"

Det är vad förpackningen säger.

 

Jag säger: mm, rullmackor - gott!

Själva brödet känns lite "dammigt" av mjöl, vilket för mig faktiskt ger en liten känsla av hembakt. "Riktiga" glödhoppor från det "riktiga" förr har jag inte smakat, så där kan jag inte jämföra något. Det enda jag kan säga är att brödet inte är totalt nedlusat av kryddor utan smakar rätt neutralt och därför egentligen passar väldigt bra till de allra flesta pålägg. Brödet är också lätt att rulla, vilket är ett plus för mig.

Kan tänka mig att köpa det här brödet igen, men samtidigt så finns det så många liknande bröd på marknaden att det är möjligt att priset kommer styra mig lite i framtiden. Glödhoppa är förvisso inte särskilt dyrt, men jag vet att det finns hyfsat likvärdigt för lite billigare. Only time can tell.

Nu var det ett tag sedan jag senast köpte naturgodis, men idag föll suget på och då upptäckte jag den här lilla nyheten:

 

Denna lilla rackare väger bara ynka 10 gram och om jag förstått Cloettas hemsida rätt så görs denna choklad enbart i den här storleken. Det finns en till med lingonsmak, men den har jag inte provat.


Detta är alltså en mörk choklad med blåbär. Alltså, inte smak av blåbär utan med blåbär i. Tummen upp för det! Fast chokladen? Mörk, står det. Hur mörk är inte deklarerat i innehållsförteckningen och mitt smaksinne säger mig att det kanske inte är så hög kakaohalt ändå. Om inte annat så känns den väldigt sockrig när man tuggar - små små sockerpartiklar som nästan obemärkt knastrar mellan tänderna. Men de känns om man känner efter. Det är synd. Jag hade velat ha en len, ordentligt mörk choklad med hela blåbär i. Detta gick inte hela vägen fram.

Betyg: 2/5. Plus i kanten för blåbär som är hela och smakar blåbär på riktigt.

Hela två produkttester på en och samma dag! Fantastiskt, nicht wahr?

Detta är alltså ett av Marabous nyaste tillskott bland chokladkakorna.

Jag har hört mycket gott om den och gillar mint och polka. Kan funka.

 

Jag är ju inte jätteförtjust i enbart mjölkchoklad då detta har en tendens att bli kladdigt i munnen, så denna med polkabitar i borde ju inte vara en besvikelse.

 

Och precis som jag misstänkte så smakar den gott. Inte världsomvälvande då det inte direkt är några nya smaker som blandats, men en sådan där lagomt god chokladkaka som man nog kan tänkas inhandla ibland för att antingen svulla lite i eller baka med, för det tror jag den skulle funka ypperligt till.

 

Jag tror inte jag har så mycket negativt att säga heller, polkabitarna var ganska lagoma i storlek, möjligen hade det varit roligt om de hade varit lite större, men det fungerar egentligen rätt bra som det är.

Mitt betyg blir alltså: 3,5/5. För att vara en god choklad måhända ni tycker den fick lågt betyg, men jag drar ner lite för att det inte är någon direkt ny och spännande smak, jag tycker nog Marabou hade kunnat leka lite mer. Och lite för att det var mjölkchoklad. Tänk, tänk, om det hade varit mörk choklad med polka istället!

 

Och då är ju naturligtvis frågan om denna kaka är värd att smaka.

 

Jag bryter loss en bit, stoppar förväntansfullt in i munnen och låter den vandra runt bland tunga och tänder, och vad händer? Jo, inte så mycket. Den smakar som vanlig daim ska smaka, men med en liiiiten, liiiten antydan till mint och en ännu mindre förnimmelse av päron. Det är en svår upplevelse för min gom, för den kan inte riktigt bestämma sig för om det faktiskt är gott eller inte. Själva grunddaimen är oklanderlig, men de där sommardrömssmakerna går inte riktigt hela vägen. Om jag hade provat denna utan att veta att det var andra smaker i den hade jag nog funderat över de där smakerna i bakgrunden, om kanske chokladen hade blivit dålig eller om jag just borstat tänderna.

 

Jag får nog säga att det inte var någon större höjdare och det är nog tur att den bara säljs under en begränsad period. Enligt mitt tycker skulle de ha skippat päronet helt och kanske betonat minten lite mer.

Så, vad blir då betyget? En ynka 2/5. Jag köper nog hellre vanlig Daim.

 

Kom just på att jag ju faktiskt har provat något nytt!

 

Via en viss sida på internet (ska se om jag kan fixa en fin banner därifrån som ni kan klicka på och också få prova nya saker gratis) har jag haft möjlighet att prova duschcremen Dove visible care renewing body wash.

Den hävdar att man ska få synligt bättre och finare hud av att använda den inom sju dagar. Jag har provat den längre än så.

Hur tror ni att det gick?

 

I mitt tycke var den alldeles underbart krämig och len att använda! Den luktar heller inte irriterande parfymigt utan den är väldigt neutral i sin doftframtoning - det gillar jag.

Finare hy då? Tja, jag tycker att huden känns mjukare och lenare. Jag brukar alltid få torr hud på vintern och jag tycker nog att denna hjälpt mig en del. Förvisso behöver jag fortfarande använda hudkrämer, men jag tror att jag faktiskt minskat ner lite. Tack vare Dove visible care? Kanske. Ganska troligt i och med att det är under tiden jag använt denna som behovet minskat.

Rekommenderar jag? Ja, varför inte? Den känns bra, luktar normalt och har troligen gjort mig mjukare. Köp.

Känner att den här bloggen varit tämligen död tämligen länge.  På sista tiden har den ju mest fått agera hjälp i tävlingar jag verkligen skulle vilja vinna, men vad hände med testandet?

Ska se vad jag kan göra åt det här. Något tips på något ni där ute vill att jag ska prova?

Måste bli lite bättre på det här med att göra bloggen snygg också. Har varit lat och haft seg dator. Nu har jag ny dator - kanske blir det lättare nu.

Seså seså, läsare få, ge mig lite förslag nu! Det måste inte vara mat eller produkter, det kan vara aktiviteter också (fast inte så dyra, jag är inte Bill Gates, you know).

Nu är det oktober och med det månaden som vigts åt kampanjer för bröstcancerforskningen. Den rosa färgen dyker upp lite här och var och tidningarna fylls med reportage.

Och så har vi ju i år även rattar. Ahlgrens Rosa Rattar, för att vara mer exakt.



Denna påse säljs nu under oktober och 10% av överskottet från försäljningen går till kampen mot bröstcancer. Det gillas.



Så här ser alltså rattarna i fråga ut. Påminner både i smak och konsistens om de vanliga bilarna, inget direkt speciellt över dem, vilket jag kan känna var lite trist. Nu när Ahlgrens bilar kommit på det fyndiga namnet och utformandet (vilket jag tycker) hade de ju kunnat slänga in någon lite roligare smak också, då skulle ju i alla fall fler bli lockade att köpa fler påsar och därmed stödja kampen mer.

Å andra sidan är det ju faktiskt främst ändamålet man inhandlar dessa för och det blir säkert en liten slant i bidrag oavsett. Så jag kan inte helt döma ner dessa små skumbildelar. De är ju ändå helt okej att äta också och ska få stå med som tilltugg till kvällens filmtittande. Och bäst känns det ju att veta att någon där ute kanske får en lite lättare kamp med forskningens och mitt godissmaskandes hjälp.

Jag var på ICA Maxi och handlade häromdagen och fick då syn på denna:

 

Men vad var det? En müslikaka av något slag? Fruktkaka? Hmm, jaja, den kostade bara 10 kronor så den fick följa med hem.

 

 

Idag fick det bli smakande av den ute på vår inglasade altan. Mysigt och fint. Och gott?
Nja... både och! När jag tog första tuggan tyckte jag bara det kändes konstigt och ovant, jag hade någonstans förväntat mig lite krispighet av någon anledning, men kakan var bara mjuk och halvseg. Och smaken söt och fruktig.

När jag tittar på innehållsförteckningen nu ser jag detta: Äpple (36%), mandlar, russin, dadlar, rismjöl, kanel (0,7%).

I stort sett bara frukt! Och det är ju jättebra i motsats till alla dessa müslibars som innehåller både massvis med socker och choklad (även om det är dödligt gott), men det här är inget jag kommer köpa igen. Det är smaken av dadlar som förstör det för mig, för det tycker jag inte om. Men någon annan kanske skulle uppskatta detta? (Min sambo valde dock att spotta ut det lilla han smakade, så man vet ju i och för sig aldrig).

Plus i kanten för att alla ingredienser tydligen är ekologiska dock. Annars blir det ett vänligt tack, men nej tack.

I Ahlgrens Bilars senaste nyhetsbrev kan man läsa om de Rosa Rattarna, det vill säga en specialgjord påse med rosa rattformade godisar som kommer säljas under hösten till förmån för Rosa Bandets forskning mot bröstcancer.

 

Enligt Ahlgrens Bilar kommer 10% av överskottet från försäljningen gå till arbetet mot bröstcancer. Och jag tycker det är ett fint och ganska roligt initiativ (ordlekar är ju alltid skoj) och kommer nog köpa en påse att testa när de kommer ut i butik i oktober.

 

Frågan är bara vad de kommer smaka? Hallon?

 

I brist på produkter denna vecka får det bli en test av webbsidan som jag vet att många använder och lyckas klicka till sig diverse gratis presentkort från, nämligen Gratisbio.


Vad går sidan ut på?

Jo, man skapar sig en fin liten användare och samlar på sig poäng genom att bland annat vara aktiv på sidan, värva medlemmar, handla från Gratisbios samarbetspartners och klicka på länkar. Dessa poäng kan man sedan växla in mot presentkort på olika butiker, allt från matvarubutiker till kläder och elektronik. Man kan även, vilket kanske hörs på namnet, växla till sig gratis biobiljetter, såsom denna som syns i bild här under (ursäkta min underliga uppsyn, i verkligheten är jag glad över biljetten).



Är det svårt att tjäna poäng?

Ja och nej. Allt beror på hur pass aktiv man är och vad man väljer att klicka på. Vissa kanske handlar mycket vanligtvis via någon av sidans samarbetspartners och gör man det då via Gratisbio tjänar man antagligen lätt ihop poängen. Det finns naturligtvis många saker som inte kostar något som också ger poäng, såsom att delta i tävlingar och undersökningar samt klicka på länkar. Detta funkar också bra. Jag för min del är rätt aktiv på sidan och tycker att poängen samlar sig rätt snabbt. Jag brukar väl kika in där några gånger i veckan.

Användarvänlighet/lättnavigerat: Jag tycker inte sidan är särskilt komplicerad utan det är enkelt att hitta runt mellan de olika kategorierna och förstå hur det går till. Det finns annars en FAQ också.

Negativt och positivt: Det negativa är väl att de ändrade poängvärdet för kanske en-två månader sedan, vilket gjorde att 2000 poäng numer är värt 500kr istället för 700kr (som sedan omvandlas till presentkort) som det var då. Men det är fortfarande förhållandevis enkelt att samla poäng och oavsett värdet så är det ju fortfarande gratis, så det är väl ingen större katastrof. Kan ibland också vara så att en del poäng inte registreras, men kontaktar man bara sidan brukar det gå att lösa. I övrigt så ser jag bara positiva sidor. Gratis är ju aldrig fel.

Betyg: 5/5 fortfarande med motiveringen att (ursäkta den hackiga skivan) gratis är gott.




Om ni dessutom skulle klicka på bilden här ovanför och bli medlem via den länken, så får ni automatiskt några extra poäng i bonus! Positivt för mig och positivt för er!

MMF är alltså en förkortning på Marshmallowfondant, en degaktig klump man kan kavla ut och använda för att täcka tårtor, cupcakes o.s.v.

Jag ska inom en snar framtid göra en födelsedagstårta och har aldrig provat använda vare sig sugarpaste, MMF eller marsipan för att täcka. Bara gjort vanliga gräddtårtor. Men, nu känner jag att jag spanat nog på alla vackra bak-bloggar med deras oerhört imponerande verk - jag vill också kunna!

Så här ser mitt första försök ut:



Inuti finns en vanlig vaniljmuffin fylld med det allra enklaste, nämligen mosad banan och hallonsylt. Spacklad med vispad grädde. Runt ligger blåbär. Min kant nedtill misslyckades ganska rejält, därav mängden blåbär för att täcka över mina misstag.

Hur gör man då MMF?

Man tar cirka 200 g marshmallows och 2 msk vatten, placerar dessa i en skål och in i mikron. Rör om med jämna mellanrum. När allt smält och är sådär lagom kladdigt är det bara att börja blanda i florsocker. Cirka 500 g ska det tydligen gå åt till 200 g marshmallows. Knåda in florsockret och knåda vidare tills det i stort sett inte kladdar mer. Sedan är den redo att kavlas ut och använda. Man kan också spara degen i kylen i flera veckor om man lägger den i en plastpåse och suger ur all luft.

Om man använder något att spackla tårtan/bakverket med, som exempelvis vispgrädde, bör man tydligen pensla med olja på den sida av MMF:en som ska ligga nedåt, annars kan MMF:en smälta.

Var det enkelt?

Nja. Både och! Kladdigt värre var det när marshmallowsen smält och det tog mig en stund att arbeta igång degen som jag låtit ligga i kylen i några dagar. Utkavlandet gick okej, men jag tror att det är alldeles för mesigt att ha en liten kavel av trä, känns som att man ska ha en i sten, för mer tyngd. Annars var det lätthanterligt.
Nu är ju jag nybörjare och det här med att lägga på MMF:en snyggt är nog en övningssak, men förr eller senare löser det sig säkert. Om inte tårtan blir en total katastrof lär jag lägga ut en bild på den. Så håll tummarna för mig nu!

MMF-smak: Mums!
MMF-konsistens: Kul!
MMF-enkelt?: Halverst.
MMF-betyg: Det får nog bli 4/5! Detta tar mig ett steg närmre att vara en kompetent tårtmakerska och med tanke på att det var så gott, lär det få komma till användning många gånger.

Har ju glömt bort att skriva om att jag för någon vecka sedan vann en tävling på alltommat.se, så jag får väl ta igen det nu.

Min vinst blev dessa ting:



2 underbart fina djuptallrikar/skålar från Rörstrand (specialgjorda för Barilla), två olika sorters pasta samt en pastaslev.
Man kunde tydligen vinna en resa också, och även om det såklart inte hade suttit helt fel så tycker jag att den här vinsten var fin den också.

Tallrikarna kommer jag använda mycket, i synnerhet på sommaren då de ser så där härligt semesterlantliga ut. Och pasta och pastaslev - tja, det funkar ju alltid!

Var i grannstaden i fredags och tumlade in i en chokladbutik som sålde dessa, som ursprungligen kommer från venuschoklad:



Små "doppare" av, enligt kvinnan i kassan, 70%-ig choklad ämnade att låta smälta i exempelvis kaffe, te eller mjölk.
Varm choklad är mumma, dricker inte kaffe och te ska vara av... teblad, så valet av vätska blev inte svårt.

Jag är dock besviken. Trots mycket varm mjölk smälte dopparen ut till en grynig massa istället för att beblanda sig mjukt med mjölken, som den borde. Handhavandefel eller dålig choklad?
Dessutom var det inte mycket till smak i den. Jag tycker i och för sig att det ska vara väldigt starkt, så de som föredrar mer blaskig (i brist på bättre ord och beskrivet av min egen smak) varm choklad kanske skulle tycka bättre om dem.
Jag drack inte ens ur min mugg och med tanke på priset (2 doppare kostade 42kr) så kommer dessa inte inhandlas igen. Tacka vet jag mjölk, kakao, socker och eventuellt lite grädde.

Betyg: 2/5 Och då är jag lite snäll.